Hur bedöms Working Equitation?

Två av de fyra momenten bedöms med betyg, och två tidtas.

Dressyr och Teknik bedöms med betyg. En domare ger varje övning eller hinder ett betyg från 0 till 10, och lägger sedan till helhetsbetyg för ridningen som helhet. Speed och Cattle tidtas. Klockan går, strafftid i sekunder läggs till, och det finns ingen bedömning av stil alls.

Varje moments slutordning omvandlas sedan till poäng, och poängen läggs samman till en placering.

I · Skalan 0 till 10¶

Dressyr och Teknik använder samma skala 0 till 10, med en beskrivning kopplad till varje helt betyg.

Halva betyg är tillåtna. Internationellt måste varje betyg under 5 motiveras av domaren i kommentarsfältet.

II · Så bedöms Dressyr-provet¶

Det internationella seniorprovet i Dressyr innehåller tjugotvå obligatoriska övningar och fem helhetsbetyg.

Varje övning bedöms från 0 till 10 när den rids. Ingen koefficient är kopplad till någon av dem, så varje övning räknas lika mycket som varje annan. Internationellt är maxpoängen 270, och provet måste fullföljas inom åtta minuter. Allt som rids efter det ger noll poäng.

De fem helhetsbetygen kommer i slutet och bedömer ridningen som helhet.

Gångarter – frihet och regelbundenhet.

Impulsion – viljan att röra sig framåt, stegens elasticitet, ryggens löshet och bakdelens engagemang.

Lydnad – uppmärksamhet och lydighet, rörelsernas lätthet och smidighet, accepterandet av kontakten.

Ryttare – ryttarens position och sits, och korrekt användning och effektivitet av hjälperna.

Konstnärligt intryck – musiken och följden.

Helhetsbetyget Ryttare bedömer specifikt ryttarens position och sits och korrekt användning och effektivitet av hjälperna.

Young Rider- och Junior-proven är uppbyggda på samma sätt med andra viktningar. Det internationella Young Rider-protokollet ger de fyra första helhetsbetygen en koefficient på två och presentationsbetyget en koefficient på ett, för en maxpoäng på 300 över ett prov på sju och en halv minut. Det internationella Junior-provet går till en maxpoäng på 240 på samma tid.

Läs vidare Ryttarens position och dess helhetsbetyg

III · Så bedöms Teknik¶

Varje hinder får ett eget betyg från 0 till 10, på samma skala, för kvaliteten det reds med.

Betyget bedömer utförandets kvalitet såväl som hindrets genomförande. Två ryttare kan båda öppna och stänga samma grind, den ena på en häst som förblir rak, uppmärksam och balanserad, den andra på en häst som svänger med bakdelen och rusar iväg. Det mer balanserade, raka och lyhörda utförandet får det starkare betyget.

Vid sidan av hinderbetygen bär det internationella protokollet en notering för banan som helhet (galoppen, skritten, och övergångarna mellan dem) och ett helhetsintryck byggt av fyra av samma helhetsbetyg som används i dressyren: gångarter, Impulsion, lydnad och ryttare.

Ryttarens bedömning anges uttryckligen: position i sadeln, rörelsefrihet och stabilitet, användning och effektivitet av hjälperna, och i seniorklasserna, det uteslutande bruket av vänster hand.

Det portugisiska Teknik-provet har också ett banbetyg, betygsatt från 1 till 10 med en koefficient på två, som bedömer rundan som helhet.

IV · Så bedöms Speed-momentet¶

Speed-momentet avgörs av tid, och tiden justeras.

Klockan registrerar rundan. Strafftid i sekunder läggs till för fel. En bonus finns tillgänglig, och bara en: en ring spetsad på lansens spets och återförd till tunnan med den drar av fem sekunder.

Speed avgörs av justerad tid snarare än ett kvalitetsbetyg. Precision påverkar ändå resultatet eftersom en renare linje kan minska den tillryggalagda sträckan och undvika strafftid.

Andra fel leder till diskvalificering snarare än strafftid.

Läs vidare Speed-momentet, med de fullständiga strafftidstabellerna

V · Så bedöms Cattle-momentet¶

Cattle-momentet tidtas och placeras. Det bedöms inte med betyg.

Ryttare klassificeras efter tiden det tar att fullfölja momentet plus eventuell strafftid för fel. Det ges inga betyg på en tiogradig skala någonstans i det: inget betyg för utskärningen, inget för drivningen, inget för lagets avspärrningsarbete. Klockan och strafftidstabellen avgör ordningen, och ordningen blir poäng.

En ryttare som överskrider tregränsen på tre minuter för en ko diskvalificeras och får inga poäng för den.

Internationellt räknas endast de tre bästa resultaten som lagets ryttare uppnått till lagklassificeringen.

Läs vidare Cattle-momentet, i sin helhet

VI · Så blir betyg till poäng¶

Varje moments slutordning omvandlas till poäng enligt samma princip: en ryttare får en poäng för att delta, och ytterligare en för varje ryttare som placerat sig före dem.

Internationellt, i en klass med tjugo deltagare, ger det 21 poäng för förstaplatsen, 19 för andra, 18 för tredje, och så vidare ner till en enda poäng för tjugonde plats. Extrapoängen som ges till vinnaren skapar tvåpoängsklyftan mellan första och andra plats.

En ryttare som diskvalificeras i ett moment placeras sist i det, och räknas som en poäng i varje efterföljande moment.

De portugisiska nationella reglerna använder samma räknesätt: förstaplatsen ger en poäng mer än antalet deltagare, andraplatsen en poäng mindre än det talet, och varje placering därunder sjunker med en.

Enligt de portugisiska reglerna väger alla delprov lika tungt, med en koefficient på ett vardera, för den allmänna klassificeringen.

VII · Så avgörs lika resultat¶

Internationellt, för lag. Högst totalpoäng i Dressyr först, sedan Teknik, sedan Speed.

Internationellt, för individer. Klassificeringen ordnas först efter antalet fullföljda moment, sedan efter antalet poäng. Om ryttare fortfarande är lika läses den högsta placeringen i Dressyr, sedan Teknik, sedan Speed.

I Portugal. Antal fullföljda delprov, sedan totalpoäng, sedan Dressyr-procenten, sedan Teknik-procenten, och slutligen tiden i Speed-momentet.

Båda systemen använder fullföljande och Dressyr före Teknik och Speed i sina respektive särskiljningsordningar.

VIII · Domarna¶

Fem domare sitter för ett mästerskaps dressyr- eller Teknik-prov, var och en i en separat bås, var och en bedömande oberoende.

Där det finns fem utesluts det högsta och lägsta betyget för varje ryttare, och resultatet är medelvärdet av de återstående tre. Resultat tillkännages som en procentsats efter att nästa ryttare har ridit.

En domare får inte kallas att bedöma fler än fyrtiofem tävlande på en dag i Dressyr och Teknik, förutom vid världs- och kontinentalmästerskap med större deltagarfält.

Ingen som är inblandad med ett tävlande lag får sitta i juryn, och en domare med elever, kollegor eller en affärsrelation bland ryttarna får inte bedöma dem på sex månader.

IX · Ett betyg är en avläsning av arbetet¶

Ett resultat gör om en ridprestation till en siffra. Den användbara delen är att förstå vad domaren var tvungen att se innan den siffran uppstod.

Bakom siffran finns en domare som läser av kvaliteten som förs genom arbetet.

För Kollegiets medlemmar blir bedömningen därför ett sätt att lära sig titta mer noggrant.

Betyget börjar vid det synliga resultatet, och frågar sedan om kvaliteterna inuti det. Rytm, precision, balans, lyhördhet och sättet häst och ryttare bär rörelsen bidrar alla till bilden domaren har framför sig.

Det gör ett resultat användbart efter provet lika väl som under det. En siffra kan bli en ledtråd till vad domaren såg, var kvalitet redan fanns och var mer kunde ha förts genom rörelsen.

Medlemsstudierna utvecklar den avläsningen så att betyg blir mer än resultat på ett papper. De blir ytterligare ett sätt att förstå standarden ryttaren arbetar mot.

Gren Ett ger medlemmarna standarden de lär sig känna igen. Gren Tre för in domarens betyg i den bilden, och följer hur arbetet framför domaren blir ett resultat och vad det resultatet säger om kvaliteten som producerats.

Siffran blir då ett bevis på ridningen som skapade den.